Det finns 344 olika arter av bin. Bin finns i ordningen steklar som tillhör klassen insekter. Det finns 6 olika familjer inom bin som syns på bilden, de i sin tur består av många olika släkten. I familjen långtungebin finns fler släkten än dessa två men det var bara för att illustrera vart i ”trädet” just dem befinner sig. I Sverige finns bara en art av honungbi (Apis mellifera) men man tror att det asiatiska biet (Apis florea) inom en snar framtid även kommer finnas här då den breder ut sig västerut. Många gånger pratar man om ”bin och humlor” men humlor är faktiskt ett slags bi.
Sociala bin
De flesta arter av bin som är sociala finns inom familjen långtungebin. Men även en del av vägbina är sociala. Humlors och honungsbins samhällen skiljer sig åt.
Humlorna kallas semisociala då de lever i kolonier men där bara drottningen övervintrar. Honungsbina kallas eusociala där hela kolonin övervintrar och flera generationer lever ihop, kolonierna är fleråriga.
Humlornas drottning övervintrar efter att ha blivit befruktad på sensommaren, då har hon också ätit upp sig ordentligt. Övervintringen sker ofta i en liten håla i marken, t.ex ett övergivet musbo.
Tidigt på våren när hon kommer fram ur dvalan blir första uppgiften att samla nektar och pollen, både till sig själv och också till förråd för sig själv och till den första kullen hon lägger efter att ha byggt boet. Den första kullen befruktas av sperma som drottningen har sparat i sin kropp, dessa bildar arbetare. De är sterila honor som tar över arbetet med att samla nektar och pollen, bygga ut boet samt ta hand om ägg och larver. Drottningen ägnar sig mer och mer åt bara äggläggning.
En humlekoloni kan bestå av allt mellan 50-500 individer. Senare börjar drottningen kläcka ägg av hannar och sist fertila honor som efter att de blivit befruktade blir kommande drottningar som går i dvala över vintern. Dem andra i kolonin dör ut.
Hos honungsbina övervintrar däremot kolonin, förutom drönarna. Dem lägger ihop sig till en klump och turas om att ligga ytterst för att överleva vintern, men de går aldrig ner i dvala. Drottningen kan bli 4-5 år och kolonin består av tusentals individer. Honungsbin måste samla mer honung än humlor eftersom de måste ha ett större förråd. Detta är också något man har avlat fram sedan den domesticerats att den ska samla in mer honung.
Honungsbin är avgörande för jordbruket som pollinerar t.ex rapsfält. Jordbrukare köper då en koloni och har i närheten av fältet. De används också i växthus. Många av de grödor vi odlar för vår mat behöver pollineras tidigt och därför att honungsbiet viktigt. Dem är också många fler än andra sociala bin och solitära bin.
Men dem är mycket känsligare för dåligt väder än t.ex humlor och är inte ute när det regnar eller blåser. De är också väldigt många växter som inte honungsbina pollinerar.
Visste du att…
Drönare, som är hanarna i kolonin, parar sig en gång sedan dör de. De som finns kvar på sensommaren och inte lyckats para sig dödas av arbetarbina. Det kallas ”drönarslakten”.
Solitärbin
I Sverige finns ca 250 olika arter av solitärbin. Dem bildar inga kolonier utan honan tar hand om sin avkomma själv. De bygger bo i marken där dem gräver gånger eller letar upp färdiga håligheter över mark. De beror på vilket släkte och vilken art det är. Honan samlar pollen och rullar ihop till en boll och tar med till kammaren i boet, där lägger hon sedan ett ägg och försluter kammaren. Ägget blir en larv och lever av pollenbollen under vintern. På våren förpuppar den sig och tar sig ut ur boet.
Specialister
Solitärbin är riktiga specialister och många arter är knutna till enstaka växtarter eller växtsläkten. Dem blir då väldigt viktiga för växtens överlevnad men det gör dem också sköra om biotopen förändras och deras favoritblomma försvinner.